Kroppen och snus
Snus och nikotin kan påverka kroppen, hjärnan, munnen och hur du mår. Du kan bli yr, illamående, rastlös eller känna ett starkt sug efter mer.
Hur du påverkas kan vara olika. Det beror bland annat på hur ofta du snusar, hur mycket nikotin det innehåller och hur kroppen reagerar.
Om du är orolig för snus eller nikotin finns det stöd att få.
Snus kan påverka kroppen på olika sätt
Kroppen reagerar
Nikotin kan göra att du blir yr, illamående, får hjärtklappning eller känner dig skakig, särskilt om kroppen inte är van.
Hjärnan vänjer sig
Nikotin påverkar hjärnans belöningssystem. Det kan skapa sug och göra att kroppen vill ha mer.
Måendet påverkas
Nikotin kan kännas lugnande för stunden, men suget kan göra dig mer rastlös, irriterad eller orolig.
Vad händer i kroppen?
När du snusar får kroppen i sig nikotin. Nikotin påverkar hjärnan och kan göra att du känner dig piggare, lugnare eller mer fokuserad för stunden. Men kroppen kan också reagera med yrsel, illamående, hjärtklappning eller obehag.
Om du inte är van vid nikotin kan reaktionen kännas stark. Du kan må illa, bli kallsvettig eller känna att kroppen säger ifrån.
Snus kan också påverka munnen och tandköttet, särskilt om du snusar ofta eller länge. Det kan vara lätt att tänka att snus inte påverkar kroppen så mycket eftersom det inte röks, men nikotin påverkar ändå både kroppen och hjärnan.
Snus kan påverka kroppen även när det inte syns utanpå.
Snus och mående
En del snusar för att känna sig lugnare, mer fokuserade eller mindre stressade. Det kan kännas som att snuset hjälper för stunden, särskilt om du redan är van vid nikotin.
Men när kroppen börjar vilja ha nikotin igen kan du känna dig mer irriterad, rastlös, orolig eller låg. Då kan snuset kännas som lösningen, fast suget samtidigt är en del av problemet.
Om snus har blivit ett sätt att hantera stress, ångest eller jobbiga känslor kan det vara viktigt att få stöd på andra sätt.
Du ska inte behöva använda nikotin för att orka med hur du mår.
När kroppen säger ifrån
Kroppen kan säga ifrån på olika sätt när den påverkas av nikotin. Du kanske blir illamående, yr, får hjärtklappning, huvudvärk eller känner dig skakig. Du kanske också märker att du blir orolig eller irriterad när du inte snusar.
Det kan vara lätt att vänja sig vid kroppens signaler och tänka att de inte spelar så stor roll. Men om du märker att snus påverkar kroppen, måendet eller vardagen är det värt att ta på allvar.
Du behöver inte veta exakt om det är “för mycket” för att prata med någon. Det räcker att du undrar, oroar dig eller vill förstå mer.
Din kropp förtjänar att bli lyssnad på.
När du behöver stöd
Om du är orolig för hur snus eller nikotin påverkar dig kan det vara bra att prata med någon. Du behöver inte ha bestämt dig för att sluta för att få stöd.
Det kan handla om att du känner sug, mår dåligt utan nikotin, snusar mer än du vill eller använder snus för att hantera stress och känslor.
Du kan prata med en vuxen du litar på, elevhälsan, ungdomsmottagningen, vårdcentralen eller någon hos Maana. Du får berätta i din egen takt.
Du har rätt att få hjälp med både kroppen, suget och måendet.