Köns-diskriminering
Könsdiskriminering är när någon blir sämre behandlad på grund av kön, könsidentitet eller hur andra uppfattar ens kön. Det kan handla om att bli bortvald, ifrågasatt, kontrollerad, kommenterad eller inte få samma möjligheter som andra.
Det kan hända i skolan, på jobbet, på fritiden, på nätet, i relationer eller i vardagen. Ibland är det tydligt. Ibland märks det mer som att du förväntas vara, se ut eller bete dig på ett visst sätt.
Du har rätt att bli respekterad för den du är. Om du blir sämre behandlad på grund av kön eller könsidentitet är det inte ditt fel.
Könsdiskriminering kan se olika ut
Att bli begränsad
Du kanske får höra att du inte kan, får eller borde göra något på grund av ditt kön eller hur andra ser på dig.
Att bli ifrågasatt
Det kan handla om kommentarer, skämt, blickar eller att andra inte tar dig på allvar för att du är tjej, kille, trans eller icke-binär.
Att få stöd
Du ska inte behöva hantera könsdiskriminering ensam. Det finns stöd att få om något känns fel eller orättvist.
Vad är könsdiskriminering?
Könsdiskriminering är när någon blir sämre behandlad på grund av kön, könsidentitet eller hur andra uppfattar ens kön. Det kan handla om att någon inte blir tagen på allvar, får sämre möjligheter eller blir bemött på ett annat sätt än andra.
Det kan till exempel vara att vuxna, lärare, chefer, kompisar eller andra personer förväntar sig olika saker av dig beroende på om de ser dig som tjej, kille eller något annat. Det kan också handla om att du blir ifrågasatt för hur du klär dig, pratar, rör dig eller uttrycker dig.
Könsdiskriminering kan vara tydlig, men den kan också vara svår att sätta ord på. Ibland märks den i små saker som händer om och om igen.
Du har rätt att bli behandlad med respekt oavsett kön eller könsidentitet.
Förväntningar på kön
Ibland handlar könsdiskriminering om förväntningar. Du kanske får höra att du borde vara tystare, starkare, snällare, tuffare, mer feminin, mer maskulin eller inte ta så mycket plats.
Det kan också handla om att andra tycker att vissa intressen, kläder, känslor eller sätt att vara passar bättre för ett visst kön. Sådana förväntningar kan göra att du känner dig begränsad eller fel, även när du bara försöker vara dig själv.
Du ska inte behöva ändra vem du är för att passa in i andras bild av kön. Du får vara mjuk, stark, känslig, högljudd, lugn, osäker, modig eller något helt annat.
Du får vara den du är, även när andra har förväntningar på dig.
Inte tagen på allvar
Könsdiskriminering kan också handla om att inte bli tagen på allvar. Du kanske blir avbruten, förminskad, skrattad åt eller får höra att du överdriver när du säger ifrån.
Det kan hända i skolan, på jobbet, i vården, i idrotten, hemma eller bland vänner. Kanske märker du att andra får mer utrymme, mer respekt eller fler chanser än du.
Om du gång på gång blir behandlad som mindre viktig kan det börja påverka hur du ser på dig själv. Men felet ligger inte hos dig. Det är inte du som ska behöva bevisa ditt värde om och om igen.
Du har rätt att bli lyssnad på och tagen på allvar.
Könsidentitet och uttryck
Könsdiskriminering kan också drabba dig om du är trans, icke-binär eller om andra tycker att du inte passar in i deras bild av kön. Det kan handla om att bli felkönad, ifrågasatt, utsatt för kommentarer eller inte få vara den du är.
Det kan också handla om hur du uttrycker dig, till exempel genom kläder, namn, pronomen, frisyr eller kroppsspråk. Ingen annan har rätt att bestämma vem du är eller hur du ska uttrycka dig.
Du har rätt att bli respekterad, även om andra inte förstår allt. Du ska inte behöva förklara dig hela tiden för att bli bemött med respekt.
Din könsidentitet och ditt uttryck ska tas på allvar.
När du behöver hjälp
Om du blir sämre behandlad på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck kan det vara viktigt att prata med någon. Du behöver inte veta exakt vad det räknas som för att få stöd.
Du kan prata med en vuxen du litar på, elevhälsan, en lärare, chef, ungdomsmottagningen, socialtjänsten eller någon hos Maana. Om det händer i skolan eller på jobbet har vuxna där ansvar att agera.
Det kan vara bra att skriva ner vad som hänt, när det hände och vilka som var där. Om det sker på nätet kan du spara skärmdumpar.
Du har rätt att få stöd när du blir orättvist behandlad.