Att bevittna våld hemma
Att bevittna våld hemma betyder att du ser, hör eller märker att någon i familjen blir hotad, kontrollerad, skrämd eller illa behandlad. Det kan till exempel vara våld mellan föräldrar, bonusföräldrar eller andra vuxna hemma.
Du kanske hör bråk genom väggen, ser någon bli rädd, märker att stämningen förändras eller försöker skydda någon annan. Du kanske också tar hand om syskon, håller koll på de vuxnas humör eller försöker göra allt lugnt hemma.
Även om våldet inte riktas direkt mot dig kan det påverka dig mycket. Det är inte ditt ansvar att stoppa våldet, och du har rätt att få stöd.
Våld hemma påverkar också dig
Att höra och märka
Du kanske hör bråk, hot eller gråt, eller märker att någon hemma blir rädd, tyst eller förändrad.
Att känna ansvar
Det är vanligt att försöka lugna, skydda syskon eller hålla koll på stämningen. Men våldet är aldrig ditt ansvar.
Att få hjälp
Du ska inte behöva bära det här ensam. Det finns vuxna som har ansvar att hjälpa och skydda dig.
Vad betyder att bevittna våld?
Att bevittna våld betyder inte bara att se någon bli slagen. Det kan också vara att höra hot, skrik, gråt eller saker som går sönder. Det kan vara att märka att någon hemma är rädd, kontrollerad eller försöker undvika en annan persons reaktioner.
Ibland händer våldet i samma rum. Ibland händer det bakom en stängd dörr. Ibland märks det i tystnaden efteråt, i blickar, i spänningen hemma eller i att du vet att något har hänt fast ingen säger det.
Du kan påverkas även om ingen pratar med dig om det. Att leva nära våld kan göra att kroppen och hjärnan hela tiden försöker hålla koll på faror.
Du behöver inte ha sett allt för att det ska räknas som att du påverkas av våldet.
När du försöker hålla ihop hemma
När du försöker hålla ihop hemma
Många unga som lever med våld hemma tar på sig ett stort ansvar. Du kanske försöker vara tyst, lugna någon, avleda bråk eller se till att småsyskon inte hör eller ser.
Du kanske känner att du måste hålla koll på de vuxnas humör, stämningen i rummet eller små signaler som visar att något kan hända. Det kan kännas som att du alltid behöver vara beredd.
Det kan också vara svårt att lämna hemmet, gå till skolan eller sova, eftersom du oroar dig för vad som händer när du inte är där. Men det är inte ditt ansvar att skydda vuxna från våld eller att hålla ihop familjen.
Barn och unga ska inte behöva vara de som skapar trygghet åt vuxna.
Det kan kännas på många sätt
Att leva nära våld kan väcka många känslor. Du kanske känner rädsla, skuld, ilska, sorg, skam, förvirring eller tomhet. Du kanske också älskar båda dina föräldrar och inte vet vad du får känna.
Det är vanligt att vilja skydda den som blir utsatt, samtidigt som du kanske är rädd för den som utsätter. Det är också vanligt att hoppas att allt ska bli bättre, även om samma saker händer igen.
Du kan också känna dig ensam om det som händer hemma, särskilt om ingen annan verkar märka något. Men det finns många unga som lever med liknande saker, och du har rätt att få hjälp.
Alla dina känslor får finnas, även om de känns motsägelsefulla.
Barnfridsbrott
I Sverige är det brottsligt att utsätta ett barn för att bevittna vissa brott mellan närstående, till exempel våld eller hot mellan vuxna hemma. Det kallas barnfridsbrott.
Det betyder att barn och unga som ser, hör eller på annat sätt märker våld mellan närstående också kan ses som brottsoffer. Våldet behöver alltså inte vara riktat direkt mot dig för att det ska vara allvarligt.
Barnfridsbrott finns för att samhället ska ta barns upplevelser av våld på allvar. Du har rätt att bli skyddad, lyssnad på och få stöd.
Det som händer hemma är inte ditt fel, och lagen säger att barn ska skyddas från att leva nära våld.
Om du är rädd för att berätta
Det kan kännas svårt att berätta för någon om våld hemma. Du kanske är rädd att familjen ska splittras, att någon ska bli arg, att du inte ska bli trodd eller att allt ska bli värre.
Du kanske också känner lojalitet med dina föräldrar eller oro för vad som händer om andra får veta. Det är vanliga känslor, men de betyder inte att du måste vara tyst.
Du kan börja med att säga lite. Till exempel: “Det känns inte tryggt hemma”, “Jag är orolig för bråken hemma” eller “Jag tror att jag behöver prata med någon om min familj.”
Du behöver inte berätta allt på en gång för att få hjälp.
När du behöver hjälp
Om du lever med våld hemma är det viktigt att prata med någon. Du kan prata med en vuxen du litar på, elevhälsan, en lärare, ungdomsmottagningen, socialtjänsten, vården eller någon hos Maana.
Om du är orolig för ett syskon kan du också berätta det. Vuxna runt dig har ansvar att lyssna och hjälpa dig att bli trygg.
Om våld händer just nu, om någon är i fara eller om du är rädd att någon ska bli skadad, ska du ringa 112.
Du har rätt att vara trygg hemma.