Kontakt
med polisen
Att kontakta polisen kan kännas stort, särskilt om du är rädd, osäker eller inte vet vad som kommer hända efteråt. Du kanske undrar om det du varit med om räknas som ett brott, om du måste berätta allt direkt eller om någon kommer få veta.
Polisens uppgift är att hjälpa och skydda människor från brott. Du kan kontakta polisen om du själv har blivit utsatt, om du är orolig för någon annan eller om något händer just nu.
Du behöver inte veta exakt vad du ska säga. Det räcker att börja med att berätta vad som har hänt eller vad du är rädd för.
Kontakt med polisen kan se olika ut
När du vill anmäla
Du kan kontakta polisen om du har blivit utsatt för ett brott eller om du är osäker på om det som hänt är brottsligt.
När något händer just nu
Om någon hotar dig, skadar dig eller om ett brott pågår ska du ringa 112. Det gäller också om du eller någon annan är i fara.
När processen fortsätter
Efter en anmälan kan polisen behöva ställa frågor och samla information. Du har rätt till stöd under tiden.
Läs mer om myndigheter
Anmälningsplikt och sekretess
Utsatt för brott
Kontakt med domstol
Kontakt med socialtjänsten
När ska jag kontakta polisen?
Du kan kontakta polisen om någon har gjort dig illa, hotat dig, utsatt dig sexuellt, tagit något från dig, spridit bilder, förföljt dig eller gjort något annat som känns brottsligt eller skrämmande.
Du kan också kontakta polisen om du är orolig för någon annan, har sett något hända eller vill lämna information om ett brott.
Om det är akut ska du ringa 112. Om det inte är akut kan du ringa 114 14 eller göra en anmälan via polisen.se.
Du behöver inte vara säker på att det “räknas” som ett brott. Det går att kontakta polisen och fråga vad du kan göra.
Vad händer när jag anmäler?
När du berättar för polisen att du har blivit utsatt för ett brott kan polisen skriva en anmälan. En anmälan betyder att polisen dokumenterar vad som har hänt.
Efter en anmälan kan polisen starta en förundersökning. Det betyder att de försöker ta reda på mer om brottet. De kan till exempel prata med dig, med vittnen eller med den som misstänks ha gjort något brottsligt.
Ibland går ärendet vidare till åklagare. Åklagaren bestämmer om det finns tillräckligt mycket bevis för att ärendet ska kunna gå vidare till domstol.
Det kan kännas jobbigt att vara med i en sådan process. Du har rätt att få information, ställa frågor och få stöd under tiden.
Om du är rädd för att berätta
Om du är rädd för att berätta
Det är vanligt att vara rädd för att kontakta polisen. Du kanske är rädd att inte bli trodd, att någon ska bli arg eller att allt ska bli större än du orkar.
Du behöver inte berätta allt perfekt. Du kan börja med det du vet:
“Jag har varit med om något och jag tror att det kan vara ett brott.”
Du kan också säga:
“Jag är rädd och vet inte om jag vågar anmäla.”
Eller:
“Jag vill prata med någon om vad som kan hända om jag berättar.”
Om det känns svårt kan du be någon du litar på att vara med. Det kan vara en vän, en vuxen, skolkurator, socialtjänsten, en stödperson eller någon hos Maana.
Om du behöver stöd under processen
Om du har blivit utsatt för ett brott kan du ha rätt till stöd. I vissa fall kan du få ett målsägandebiträde. Det är en jurist som kan hjälpa dig, förklara vad som händer och vara med som stöd under delar av rättsprocessen.
Du kan också få stöd av Brottsofferjouren eller andra stödverksamheter. Du behöver inte ha alla svar direkt, och du behöver inte gå igenom allt ensam.
Det är okej att fråga polisen:
“Vad händer nu?”
“Kommer någon mer få veta?”
“Kan jag få stöd under förhör eller rättegång?”
Du har rätt att förstå vad som händer och varför.
När det är akut
Ring 112 om ett brott händer just nu, om någon hotar dig, om du är i fara eller om någon behöver hjälp direkt.
Om det inte är akut kan du ringa 114 14. Du kan också gå in på polisen.se för att anmäla brott, lämna tips eller läsa mer om vad som händer när du kontaktar polisen.
Om du är osäker på vad du ska göra kan du också prata med någon du litar på eller kontakta Maana. Vi kan hjälpa dig att sortera tankarna och ta nästa steg.
Du ska inte behöva vara ensam med det som har hänt.