Digitalt våld
Digitalt våld är när någon använder mobilen, sociala medier, appar, spel eller nätet för att kontrollera, hota, kränka eller skrämma dig. Det kan kännas som att du aldrig får vara ifred, även när du är hemma eller ensam.
Det kan handla om att någon kräver dina lösenord, vill se dina meddelanden, kontrollerar vilka du följer, pressar dig att svara direkt eller vill veta var du är hela tiden. Det kan också vara hot, rykten, bilder, skärmdumpar eller meddelanden som får dig att känna dig rädd eller stressad.
Det som händer digitalt kan påverka dig lika mycket som det som händer ansikte mot ansikte. Du har rätt till privatliv, egna gränser och stöd.
Digitalt våld kan se olika ut
Att bli kontrollerad
Någon kanske kräver lösenord, vill se dina meddelanden, följer din plats eller kontrollerar vilka du pratar med.
Att bli pressad
Det kan vara att någon tjatar, hotar, kräver snabba svar eller pressar dig att skicka bilder eller information.
Att få hjälp
Du ska inte behöva hantera hot, kontroll eller kränkningar online ensam. Det finns stöd att få.
Läs mer om våld och kontroll
Olika typer av våld
Psykiskt våld och kontroll
Skadliga förhållanden
Nätmobbning
Grooming
Sexuellt våld
Vad är digitalt våld?
Digitalt våld är när någon använder digitala verktyg för att få makt över dig. Det kan hända via mobil, sociala medier, appar, spel, meddelanden, mejl, platstjänster eller konton.
Det kan vara att någon kräver att få se din mobil, dina lösenord eller dina privata meddelanden. Det kan också vara att någon kontrollerar vilka du följer, vem du pratar med, var du är eller varför du inte svarar direkt.
Digitalt våld kan ske i en relation, efter att en relation tagit slut, mellan kompisar, i familjen eller av någon du knappt känner. Det är inte mindre allvarligt för att det händer på nätet.
Dina gränser gäller även digitalt.
Kontroll genom mobilen
Mobilen kan bli ett sätt för någon att kontrollera dig. Personen kanske vill veta var du är hela tiden, kräver att du delar plats, blir arg om du stänger av notiser eller vill att du ska svara direkt.
Det kan också vara att någon vill ha dina lösenord, går igenom dina bilder, läser dina meddelanden eller kontrollerar vilka du har kontakt med. Ibland kan personen säga att det handlar om kärlek, oro eller tillit.
Men tillit betyder inte att någon har rätt till allt ditt privata. Du har rätt att ha saker för dig själv, även i en relation.
Du har rätt till privatliv på din mobil och dina konton.
När någon pressar
dig online
Digitalt våld kan också vara press. Någon kanske tjatar på dig att svara, skicka bilder, dela information, visa var du är eller göra något du egentligen inte vill.
Det kan kännas svårt att säga nej om personen blir arg, hotar, får dig att känna skuld eller säger att du måste bevisa att du bryr dig. Du kanske svarar fast du inte vill, skickar något för att få personen att sluta eller känner att du alltid måste vara tillgänglig.
Du får säga nej även på nätet. Du får sluta svara, blockera, lämna en chatt eller be någon om hjälp.
Du är inte skyldig någon ständig tillgång till dig.
Bilder, skärmdumpar och rykten
Digitalt våld kan handla om bilder, filmer, skärmdumpar eller rykten. Någon kanske hotar att sprida något om dig, delar privata saker utan att fråga eller använder gamla meddelanden för att pressa dig.
Det kan kännas väldigt jobbigt om något privat riskerar att spridas. Du kanske känner skam, panik eller rädsla för vad andra ska tänka. Men om någon hotar, pressar eller delar något om dig är det den personen som gör fel.
Spara gärna bevis om det känns tryggt att göra det. Det kan vara skärmdumpar, datum, användarnamn eller meddelanden.
Det är aldrig okej att hota, pressa eller sprida privata saker om dig.
När det fortsätter efteråt
Ibland fortsätter digitalt våld efter att en relation, vänskap eller kontakt tagit slut. Personen kanske fortsätter skriva, ringa, skapa nya konton, följa efter dig digitalt eller försöka nå dig genom andra.
Det kan också vara att personen bevakar dina sociala medier, kommenterar, gillar gamla inlägg, sprider rykten eller försöker få dig att känna skuld för att du inte vill ha kontakt.
Du har rätt att sätta gränser även efter att något är slut. Det är okej att blockera, anmäla, ändra lösenord och be om hjälp.
Du har rätt att få vara ifred.
När du behöver hjälp
Om någon kontrollerar, hotar, pressar eller kränker dig digitalt kan det vara viktigt att prata med någon. Du behöver inte veta exakt vad det räknas som för att få stöd.
Du kan prata med en vuxen du litar på, elevhälsan, ungdomsmottagningen, socialtjänsten, vården eller någon hos Maana. Om det händer i skolan, i en relation, hemma eller online har du fortfarande rätt att bli tagen på allvar.
Om du känner dig hotad, om någon sprider eller hotar att sprida något privat, eller om du är rädd att någon ska skada dig eller någon annan, ska du söka hjälp direkt. Ring 112 om det är akut.
Du ska inte behöva vara ensam med det som händer online.